Fotoutmaningen vänner emellan hos Edith & jag idag med temat bortglömd. Det här är makens lilla apa som han lekte med när han var liten. Den följde med överallt på cykeln, till kompisar och i skogen. Nu hänger apan på gardinstången i kontoret. Ingen som kommer ihåg den apan längre kanske.
Är det en frisk tanke? Ja visst minnet tänker jag på nu. Kan man träna sitt minne? Jag kollar runt lite och hittar detta. Källa:
Arbetsminnet går att träna upp, på ungefär samma sätt som kondition. Arbetsminnet tränas när man är fullständigt koncentrerad på en uppgift där man håller mycket information i huvudet. Några exempel är schack, programmering, sudoku, läsning, huvudräkning, dataspelande, memory och koncentrationskrävande sporter.
De tre budorden för ett superminne är associering, visualisering och placering. Dessutom måste information vi ska komma ihåg vara intressant. När vi ska komma ihåg en kod associerar vi ofta till andra siffror, exempelvis ett årtal. När vi gör detta kopplar vi samman den nya informationen med något som redan sitter stadigt på plats i hjärnan. Vi hänger helt enkelt upp koden på en färdig ”minneskrok”. För att förstärka den här kopplingen ännu mer kan vi även skapa en stark och intressant mental bild av vår association.
Ett exempel på minnesstrategi:
Har du fått lösenordet ”2GfDxx” av din kreativa datatekniker och försöker pressa in det i hjärnan så kommer du bara att trötta ut ditt arbetsminne. Hjärnan uppfattar förmodligen den här informationen som fullständigt meningslös. Du behöver alltså spara ner den på ett smart sätt i långtidsminnet, och få hjärnan att uppfatta den som intressant! Du kan exempelvis prova att se framför dig hur 2 GALNA fiskmåsar DUNSAR ner på din x-tangent. Hur skulle det se ut? Hur skulle det låta? Och visst kan du lära dig koden nu? En tvåa… ett stort G, f, ett stort D och så landar de båda två… x, x. Har du verkligen sett bilden framför dig tycker din hjärna att den är mycket uppseendeväckande och definitivt värd att lägga på minnet. Visst behöver du träna ett par gånger även här, men oftast sitter den förvånansvärt snabbt. Den sitter också länge, eftersom du har använt dig av placering, dvs koden har en naturlig koppling till din dator vilket gör att du har en röd tråd att fiska efter.
Dagens Tips: Glöm inte att komma ihåg.
Ska kolla utmaningen så börjar jag läsa om din bror. Och då började jag gråta.
SvaraRaderaÖver den där bottenlösa sorgen som fortfarande är så nära i mitt liv, när vi satt runt sängen och väntade så tittade jag på mina syskon och tänkte: Vad vore mitt liv utan dom?
Du är så modig som skrev av dig!Som vädrade det som så många bär men inte törs prata om.
Bra tolkning med apan.
Kram Hannis
Tittade precis som Hannis in här för att titta på ditt bidrag till fotoutmaningen och gjorde precis som hon att jag läste några av dina andra inlägg på den här bloggen. Blir alldeles berörd av din berättelse om din bror...
SvaraRaderaSötaste apan du fotat och fint att han får hänga där i gardinstången.
Kram Maria
Vilken söt apa, och bortglömd är han ju inte riktigt nu!
SvaraRaderaKram Helen
Söt liten apa och klart att apor eller andra mjukdjur är mer viktiga i barnens liv under vissa perioder. Fast alltid älskade!
SvaraRaderaSöt liten apa! Tur att mannen har hittat honom igen ;)
SvaraRaderaKramis Suss
Söteapan. Fin bild verkligen.
SvaraRaderaHär hittar du mitt bidrag.
http://tantemmasbravader.wordpress.com/2013/02/17/bortglomd-fotoutmaning-vanner-emellan/